Älsklingen kissar inne

Vilken underbar dag! Solen skiner å det är sådär härligt höstsvalt ute. Har varit på en promenad med Selmis och det var så trevligt. Det går bättre å bättre att promenera med henne. Hon är nyfiken, men blir inte alltför uppspelt som tidigare. Glad och skötsam hund - glad och skötsam matte. Åh vad härligt allt är!
 
Men kan jag luta mig tillbaka och känna lugnet...näää....Det finns ett stort och mörkt orosmoln på himlen som svävar över mig och hälften av rummen i huset (ja! där kom det!) och det är att Selma fortfarande kissar inne ibland....det är PISSjobbigt. Jag har aldrig tvättat så mycket täcken, kuddar och lakan i hela mitt liv som denna sommar. Har aldrig använt så mycket papper nån gång. Mina pappersrullskostnader har kraftigt stigit i höjden. En del påstår att det är fel i huvudet på hundar som pissar ner, särskilt där de sover, och det kanske det är så. Kan vara något fel i huvudet på Selmis. Eller så kissar hon inte ordentligt när vi är ute och så är jag dålig på att se signalerna när hon behöver ut. Kan alltså vara någon brist hos matte också.... Jag försöker kolla extra noga när hon kissar ute och jag kan inte se att det kommer särskilt mycket....men inne så är det stora rejäla pölar! Det kanske är skönare att kissa inne. Jag föredrar faktiskt också det. Men som jag brukar säga: Jag låter mig inte nedslås av detta. Vi vadar vidare i pisspölarna och hoppas på det bästa. 
Äls